Hej
Har hänt en del på sistonde som har tagit mkt av min energi..
Jag har gått upp i tid på systugan med ytterligare 4 tim på fredagarna.. Samtidigt som jag skött allt hemma, å ändå mest bara fått skit.. Men valborgsmässoafton var det droppen som fick bägaren att rinna över..Har varit på väg å lämna honom flera ggr men han har ju vera ggr lovat bättring men antingen har det inte blivit nån förändring eller så har det bara varit på sin höjd några veckor..
Jag ringde socialjouren som ringde till kvinnojouten sm sen ringde till mig.. Det blev ett jourboende på hemlig ort,där var jag i ca en å en halv vecka men i måndags så fick jag ett jourboende här i samma stad som jag bor så att jag kan komma iväg å jobba å träffa kompisar uan att jag ska behöva vara stressad för om jag som ham alltid sa "gjort mina sysslor" eller om det middagen är färdig,om "rätt" mat är handlad.. men nu när jag kommit ifrån det börjar jag inse vilken enorm stress det varit.. Är enormt sliten både i kropp å själ.. Har inte så mkt energ till övers.. Men en massa saker som måste fixas.. Ska träffa soc den 27 maj å se vad jag kan få för hjälp av dom.. Sen ska jag söka bostadsbidrag och/eller bostadstillägg.. Har inte heller några möbler så det måste oxå inhandlas..
Men nu ska jag hugga en macka sen ska jag läsa lite sen bli det sova..
Ska försöka skriva snart igen
Hade bäst
//Maja
Länge sen sist nu...
20 februari 2010
På andra sidan dörren - en berättelse om slutenpsykiatrivården
Johanna arbetar som timanställd på så kallat slutenpsyk och trivs för det mesta med sitt arbete. Hon tycker om människor och försöker alltid ingjuta ett hopp bort från destruktivitet och självmord. Det behöver inte alltid vara svårare än så. Tyvärr sätter arbetsgivaren och arbetsbeskrivningen käppar i hjulen.
'På andra sidan dörren' av Helena Bergman är en verklighetsbaserad bok om hennes egna erfarenheter inom psykiatrin i Uppsala. Vi får se en skrämmande bild av det allt mer genomskinliga begreppet 'svensk välfärd'. Patienter på akutpsyk anses inte vara i behov av psykolog, de ska medicineras och läggas i bältessängar. Helena Bergman skriver också om oskäliga löneskillnader och utbildad personal som alltför ofta undviker patienterna eftersom de är besvärliga. Istället väljer man att gömma sig på kontoret, dricka kaffe och surfa på internet. Någon annan får helt enkelt ta itu med den där trasiga människan i behov av samtal. 
'På andra sidan dörren' är en skrämmande återberättning om det som pågår bakom psykiatrins lyckta dörrar. Där empati, sympati och arbetsbeskrivningar behövs som mest för att rädda liv men alltför ofta saknas. Där det också arbetar eldsjälar som på något sätt får hela maskineriet att gå runt, människor med ett genuint intresse för andra och som faktiskt vill göra en insats.
Språket i boken är lättläst och det finns hela tiden en röd tråd som gör det enkelt att hänga med i handlingen. Texten är ibland hård och utpekande och sätter säkerligen sina spår hos de som känner sig utpekade och träffade. I andra delar av boken är skrivandet mjukt, fundersamt och eftertänksamt. Speciellt när det handlar om Johannas egna drömmar, sin familj och sin syster som är missbrukare..
14 Februari 2010
Hej Hej
Nu var det åter igen ett tag sen det blev nån uppdatering här på bloggen...
Jag har varit på dop vilket va helt underbart kul.. Riktigt "grymt" söt unge,som självklart lyckades linda mig runt sitt lillfinger.. (svag för små barn som jag ju är)
Jag å Amandas mamma har känt varann i ganska många år nu men tyvärr har vi inte möjlighet att träffas så ofta då vi bor ca 20 mil från varann så vi har bara såå kul när vi äntligen träffas...
Dopet gick av stapeln i Munkfors kyrka..En liten men väldigt mysig kyrka.. Amanda verkade inte gilla prästens röst för varje gång han började sjunga började Amanda gallskrika..
Det va ärligt talat ganska skönt å vara hemifrån några dagar,då jag kunde fundera på min å sambons relation.. Kom fram till att jag är såå innerligt trött på å vara hans husa.. Han hjälper inte till på nått vis här hemma.. Om jag skulle be honom om att laga mat eller dammsuga istället för att han klagar på att JAG inte dammsugit säger han på fullaste allvar -men det är ju ditt jobb eller säger han jag kan ju inte ta ditt jobb...
Om jag är deppig å nere orkar jag inte hålla på så mkt här hemma utan det blir bara det mest nödvändiga.. Å inte blir det bättre heller av att jag då ser dammråttorna förökar sig å börjar springa maraton här hemma.. Så någon form av ändring måste det bli.. När jag kom hem berättade C att han ätit pizza fem dagar i sträck ändå berättade jag för honom innan jag åkte att det fanns mat i frysen å göra iordning men det va tydligen för jobbigt...
I måndags skulle jag ha träffat min kontaktperson J på mobila teamet så jag skulle då ringa å avboka då det lät så här:
-Mobila teamet det är Margareta-Jag presenterar mig å frågar efter John
-Jag sitter i bilen men kan du ringa om ca en halvtimme?
-javisst.. hejdå-hejdå
ca 30 min senare:-Mobila teamet det är Margareta
-Jag presenterar mig å frågar efter John igen
-Hmm han håller på med hjärt å lungräddning
-öööhh..tystnad.. jaha..ojdå säger jag M hörde min förvåning å skräck
-Ja han håller på undervisar i hjärt å lungräddning alltså
-jaha säger jag mkt lättadSnacka om att jag nästan själv hade behövt HLR ett tag där..
(J ringde upp senare)
Kommande vecka jobbar C em.. På måndag å onsdag ska jag jobba..Annars bjuder veckan inte på några större utsvävningar tror jag.. På torsdag kommer det ett litet bidrag (men dock bättre än inget) från fk så då ska jag försöka hasa mig iväg å handla lite aida väv så jag kan komma igång å brodera..
Idag ville C åka till Avesta,va dock inte så sugen på å följa med men vi får väll se om jag följer med ändå..
Hej svejs i lingonskogen// Maja
Varför ska det vara så svårt...
att komma på en rubrik???
Hej hopp i lingonskogen
I mångdags opererade jag ut en visdomstand.. Efter ett antal bedövningssprutot å en hel del vickande fram å tebax avslutade tandläkaren med 6 stygn.. Själva ingreppet kändes inte så mkt MEN när bedövningen släppte var jag inte lika kaxig.. Å nu snart en vecka senare kan jag inte tugga ordentligt så soppa är en bra vän just nu om inte annat ganska tråkig... Ett stort blåmärke på kinden fick jag oxå..såg ut som jag gått en match mot Mike Tyson typ..ha ha...
Tisdag morgon va jag till läkaren på psyk.. Läkaren hette Anis (!) i förnamn..
Vi pratade lite om hur jag mått senaste tiden..
Jag har mått ganska bra senaste tiden eller rättare sagt riktigt bra vilket är skönt å bara hoppas det håller i sig :)
Vi gick även igenom mina medicinen.. Han förlängde några å sänkte Seroquel..
Seroquel Depot innehåller en substans som kallas quetiapin. Quetiapin tillhör en grupp läkemedel som kallas antipsykotika. Sådana läkemedel hjälper vid tillstånd som orsakar symtom, som t ex: att du kanske ser, hör eller känner sådant som inte finns, tror på sådant som inte är verkligt eller känner dig ovanligt misstänksam, orolig, förvirrad eller spänd eller att du kanske känner dig väldigt uppvarvad, upprymd, upprörd, entusiastisk, hyperaktiv eller har dåligt omdöme med inslag av aggressivt och splittrat beteende eller att din sinnesstämning påverkas så att du känner dig nedstämd. Du kan känna dig deprimerad, skuldtyngd, energilös, ha dålig aptit och/eller sömnproblem..(Informationen är lånad från www.fass.se)
Tisdag kväll var det kvinnogrupp hos Nancy..Mkt trevligt som det brukar att vara.. Vi bad extra för alla offren nere på Haitit..
Onsdag eftermiddag jobbade jag några timmar..Va faktiskt riktigt skönt å komma hemifrån om så bara några tinmar...
Torsdag hade jag boendestöd 2 timmar som är ett stöd insatt av kommunen.. Som ska hjälpa mig att komma hemifrån lite mer å inte bara sitta å glo på väggarna som det annars lätt kan bli ju.. Jag har för närvarande 4 tim/2 ggr i veckan.Vilket funkar bra....
Det va min vecka det..Få se vad nästa vecka har för nya utmaningar å nya möjligheter
Puss,kram å nyp i stjärten :)
Dåligt med uppdatering...
Men den som väntar på något gott eller hur det nu brukar heta...
Sambon jobbar em denna vecka,å kvällen verkar vara evighetslång.. Måndag å tisdag kväll brukar gå fort men ikke denna gången tydligen...
Igår fick jag en hel kasse med broderier å restgarner av en bekant.. En del broderier var precis påbörjade men dom flesta låg fortfarande i förpackningen.. Det var typ lilla julafton för en broderitokig Maja, ha ha... Satte igång igår kväll med en duk,så det visar sig väll hur den blir..
Hade bäst!!!
6 januari 2010
Strax innan jag träffade min sambo gjorde jag ett suicid försök... Det var tredje gången å dom sa när jag vaknade på iva efter ca ett dygn att jag var nära å "lyckas" .. Jag har många många gånger haft ångest men aldrig den ångest jag fick när jag insåg efter jag blivit flyttad till psyk.avd,hur nära jag varit egentligen.. Jag fick en tankeställare.. Men inte direkt å när jag gjorde det ville jag verkligen inte vara med längre...
Det var en fin dag i september..Jag hade försökt å få hjälp på psyk men inte lyckats å som jag mådde orkade jag inte kämpa längre.. Den dagen skulle mobila teamet på psyk komma å hälsa på.Men det blev nån ändring i deras planering å min kontaktperson kom tidigare utan att jag vissta att hon skulle det.. Hon ringde till deras kontor å bad dom att skicka en ambulans.. Jag blev mer å mer påverkad men ambulansen dök inte upp så A ringde flera ggr..Jag har tappat minnet av vad som hände men minns att jag stapplade in å skulle ge katterna mat,innan jag åkte..Det sista jag minns är att jag såg ambulansen komma med blåljus.Det jag minns sen är när jag vaknade på iva å mamma satt bredvid mig å en sköterska stod oxå i rummet.. Men dom flesta minnen är väldigt vaga..
Nu är det ca 3 år sen å jag återkommer ibland till det.. Å inser att jag helt klart har haft Guds hjälp å en stor vakande hand..
28 december 2009
Tänkte skriva lite om min sjukdom å vad den innebär...
Borderline personlighetsstörning yttrar sig på olika sätt. Den som fått sjukdomen känner sig ofta arg, deprimerad, olycklig och har ångest. Känslorna kan gå mot leda och tomhet eller skräckartat stegras mot katastrof och övergivenhet. Psykoterapi och medicinering används för att förhindra återfall. Om du misstänker borderline bör du kontakta din vårdcentral eller öppenpsykiatrin.
Två procent av befolkningen befinner sig i ett gränsland mellan lättare och svårare psykiska besvär. Det kallas borderline personlighetsstörning eller emotionell instabilitet.
Tillståndet är knepigt att förklara och behandla. Dubbelt så många kvinnor som män sägs ha borderline. Ungefär var tionde som drabbas dör i förtid, oftast genom självmord.
Både arv och miljö påverkar att du ska hamna i gränstillståndet. En inneboende ängslighet, impulsivitet eller känslomässig osäkerhet kan göra dig sårbar för negativa faktorer i din omgivning.
Om du dessutom växer upp i en otrygg eller hotfull miljö, kan borderlinestörningen utlösas.
Borderline är ingen sjukdom eller egenskap som man antingen har eller inte har. Gränsen mellan sjukt och friskt flyter. Personlighetsstörningen kan också förändras och försvinna med tiden.
Symtom
Hur du beter dig, känner dig och förhåller dig till andra svänger hela tiden kraftigt fram och tillbaka.
Du känner dig ofta arg, deprimerad, olycklig och har ångest. Känslorna kan gå mot leda och tomhet eller skräckartat stegras mot katastrof och övergivenhet.
Du kan ha svårt att tygla dessa känslor och uttrycker dig oftast aggressivt. Du är impulsiv. Humöret är oberäkneligt och föränderligt.
Du tycker inte att du duger. Du har en negativ självuppfattning. Det kommer till uttryck genom exempelvis missbruk av sex, alkohol, droger eller mat, vårdslöshet i trafiken, slösaktighet med pengar eller självmisshandel, inklusive självmordsförsök.
I allmänhet lyckas du ändå dölja dina känslor och förställa dig för att passa in socialt. Därför går det oftast bra för dig i skolan eller i arbetslivet.
I nära personliga förhållanden kan du däremot bli krävande och lätt hamna i beroende. Du är rädd att bli övergiven.
Du pendlar mellan intensiv beundran och nedvärdering av andra människor.
Om du upplever psykotiska episoder, är de oftast korta och präglas närmast av förföljelsetankar.
Andra kan uppleva dig som ombytlig, anpassande och opålitlig, känslokall eller aggressiv och dra sig undan, vilket naturligtvis inte gör det lättare för dig.
Förebyggande
Du kan inte själv förebygga borderline.
Egenvård
Du kan förhindra ett återfall genom att följa behandlingar med psykoterapi och/eller medicinering.
28 december 2009
Snart nytt år..
å jag sitter å funderar på vart detta året tog vägen?!
Har varit väldigt dåligt med uppdatering här på min blogg ett tag nu,men inspirationen har lixom inte infunnit sig...
Men nu är julen nästan överstökad å dax å se fran mot ett nytt å förhoppningsvis ett spännande sådant..
Återkommer snart igen..
//Maja
