6 januari 2010

En historia om nått som hänt...

Strax innan jag träffade min sambo gjorde jag ett suicid försök... Det var tredje gången å dom sa när jag vaknade på iva efter ca ett dygn att jag var nära å "lyckas" .. Jag har många många gånger haft ångest men aldrig den ångest jag fick när jag insåg efter jag blivit flyttad till psyk.avd,hur nära jag varit egentligen.. Jag fick en tankeställare.. Men inte direkt å när jag gjorde det ville jag verkligen inte vara med längre...

Det var en fin dag i september..Jag hade försökt å få hjälp på psyk men inte lyckats å som jag mådde orkade jag inte kämpa längre.. Den dagen skulle mobila teamet på psyk komma å hälsa på.Men det blev nån ändring i deras planering å min kontaktperson kom tidigare utan att jag vissta att hon skulle det.. Hon ringde till deras kontor å bad dom att skicka en ambulans.. Jag blev mer å mer påverkad men ambulansen dök inte upp så A ringde flera ggr..Jag har tappat minnet av vad som hände men minns att jag stapplade in å skulle ge katterna mat,innan jag åkte..Det sista jag minns är att jag såg ambulansen komma med blåljus.Det jag minns sen är när jag vaknade på iva å mamma satt bredvid mig å en sköterska stod oxå i rummet.. Men dom flesta minnen är väldigt vaga..

Nu är det ca 3 år sen å jag återkommer ibland till det.. Å inser att jag helt klart har haft Guds hjälp å en stor vakande hand..

0 kommentarer: